I lördags var vi (jag, Anne-Lie och Alice) iväg till Borlänge på unghästmönstring med Isafold som är 1 år. På bilden ser det ut som hon stod still men det var inte många sekunder det. Hon var väl den enda som gjorde massa bakutsparkar när hon fick visa upp sig i ridhuset, men hon visade också alla 5 gångarter så det var bra. Bäst poäng fick hon på huvud och ben (8,5) och totalt 7,78. Poängen räckte inte för att ta någon av de tre första placeringarna men nästa år kommer vi igen i två årsgruppen. Det var 7 st anmälda 1-åringar, men är osäker på om alla var där. Det var bra ordnat och det var riktigt roligt att få komma dit. När vi åkte hem hoppade Isafold över frambommen efter typ 2 km. Man blir rädd men Anne-Lie sa bara "ta tag i benet, böj foten bakåt och tryck tillbaka hela hästen bakåt. Vi lyckades med det och hon stod på alla fyra resten av vägen hem. Väl hemma går hon förbi brummande traktorn in i hagen och gnäggar och springer till resten av gänget som betar längst bort. Det var nog ett äventyr för henne också att åka alldeles ensam så långt bort (10 mil enkel väg).
Sen kom den dagen då det inte regnar, inte blivit mörkt och jag har hjälp av Anne-Lie. Vi sadlade Töfradís och Tora och gick ner till vår fina paddock med högt gräs och till hälften full av vatten. Tur att hästarna inte vägrar att gå där. Jag red Töfradís ca 10-15 min, mest i skritt men även 3 långsidor i tölt eller trav. Hon gick fint, sökte stöd i tyglarna och gick mycket på vikthjälper i volter och hörnen, när jag skulle stanna så hann jag bara tänka att jag skulle stanna - så stod hon still, innan jag hunnit göra nåt. Gör väl något omedvetet (rätt) med kroppen precis vid tanken på stopp. Hoppas det går lika lätt i trav o tölt sen också. Hon gjorde allting så bra och Anne-Lie instruerade mej runt i volten där. Det kändes jättebra faktiskt! Glad är jag och mera träning blir det innan vi ger oss iväg från paddocken.
Sedan jag hämtat hem henne har vi ju bara promenerat runt i omgivningarna och då har hon gått snällt med.
